Full debatt, mer eller mindre intelligent sådan, pågår idag gällande sexism, tolerans och objektifiering i spelindustrin och commnunityn. Det är sura miner överallt och jag känner för att hoppa rätt in i elden med fotogen i högsta hugg för att ventilera.

— Trigger-varning —

Det är spänt på Twitter och sociala medier i dag (självfallet vet jag att detta är en ständigt pågående diskussion men detta trigga min medverkan). Skälet är att Dreamhack Winter 2013 rivit igång och det i sin tur har antänt gnistor här och där om jämställdhetsfrågor. Från en krönika i Aftonbladet till en lapp på en datorskärm så har det på bara några timmar skapats en snöbollseffekt där dagens stora diskussionsämne är hur vi behandlar varandra inom spelcommunityn men även rent allmänt som människor ute i världen.

Jag tänker inte gå in på detaljerna kring de diskussioner som redan pågår. De kan hålla sig på sina egna håll. Låt mig istället tala om ett sammanfattande ämne som kretsar kring denna giftiga diskussion, nämligen respekt. Det är i princip vad mycket av det här handlar om och skrämmande få människor är redo att ge sina medmänniskor just respekt. De till och med föredrar att göra saken värre med tillmälen och osmakliga skämt.

Jag lämnade multiplayer-spelande bakom mig för rätt länge sen. Faktum är att jag spelat väldigt lite ute på nätet. Jag trivdes alltid bäst i soffan med mina vänner. När man bara hade chatt i textform när man spelade Starcraft minns jag hur jag drömde om när man skulle kunna kommunicera med sina med- eller motspelare i ljudform. Det vore häftigt och enklare. En riktig utopi.

Tyvärr var verkligheten en annan då många har en tendens att bete sig som svin och jubelidioter när man tryggt kan gömma sig bakom sin anonyma handle nätet. Jag insåg rätt snabbt att klimatet inte var för mig och eftersom jag på samma gång inte är en tvångsmässig vinnarskalle hade jag inte problem att lämna online-spelvärlden bakom mig. Det fick duga att sälla sig till sina riktiga vänner och ha mer vänskapliga spelomgångar.

Jag har under åren snabbt blivit medveten om vilken form online-kommunikation tagit de senaste tio åren. Sorgligt nog är den fylld med syrliga skämt, elakheter och respektlöshet. Jag har under min tid som chefredaktör på GAMEcore.se haft en hel del kvinnliga kollegor. Alla har de haft en eller flera historier att berätta om sina upplevelser online. Det finns de som inte uppger sig vara kvinnor för de inte vill att män skall börja ragga på dem och sen finns det de ex-kollegor som hört både det ena och det andra olämpliga förslaget efter det andra. En tredje vän ville ansluta sig till en guild som tyckte att tjejer bara gjorde saker mer komplicerade så istället för att etablera etikettregler där alla kunde vara delaktiga tyckte man det var enklare att inte ta in en tjej. Progressivt eller hur?

Jag tänker dock inte låta den här tankegången hålla sig inom ramarna för jämställdhet eller kvinnofientlighet. Problemet är större. Allt som är “annorlunda”, allt som är utanför normen är oftast fritt fram att förlöjliga. Det blir dessutom riktigt illa när det sker på en plats som Dreamhack där vi redan hör rapporter om sexistiska, rasistiska och homofoba “skämt”/svordomar. Det är tyvärr lite för förekommande inom e-sport rent generellt. Jag har verkligen ett STORT problem när nervärderande termer används som svordomar.

När någon säger “jävla svartskalle”, “jävla bög!” eller “Din hora!” eller liknande ryser det av obehag genom min kropp. Dels är det oerhört osportsligt så om vi någonsin vill bli tagna på allvar som sport så måste denna inställning ändras. Det måste införas nolltolerans för den typen av uttalanden. Det är inte ”bara på skoj”.

Det andra skälet är att när vi använder denna kategori av termer är det oerhört nedsättande. Här brukar de som försvarar beteendet komma med ursäkter som “Men få lite skinn på näsan för fan!” eller “Amen…män får ju också höra sånt här på nätet!”. För det första skall INGEN behöva få så mycket skinn på näsan att de skall behöva höra eller tåla så mycket homofobisk, rasistisk eller sexistisk dynga. Det är en slapp inställning. Den personen vill inte ens försöka att bidra till förändring. #DealWithIt som en viss Tweetare sa tidigare i år. Det är en oacceptabel inställning till problematiken. Få bort problemet istället för att be folk härda ut.

För det andra, och det här riktar sig till alla lyckligt lottade män, förslagsvis även vita sådana, eftersom vi tillhör den norm som inte lever med förtryck i vår vardag. Därför är detta viktigt att lägga på minnet. När vi säger att vi också utsätts för nedsättande termer och glåpord tänk riktigt noggrant vem det är som egentligen blir nervärderad när du bräker i ditt headset.

Är det du som man som egentligen blir kränkt när någon skriker “Fan, din jävla bögjävel!” Nej, det blir du inte. Vem är det egentligen som blir kränkt? Bögjäveln såklart, den faktiskt homosexuella personen som kanske hör allt från sidlinjen. Hur tror ni att det känns att “bög” eller “gay” är en nedsättande term, en svordom? Ett ord man säger till någon annan för att mena dem illa? Samma sak med “blatte” eller “fitta”. Så helt plötsligt skapar vi en bubbla där homosexuella, utländska människor och kvinnor (50% av vår befolkning!!) är något negativt att vara? Hur fucked up är inte det på en oerhört skrämmande skala?! I princip alla negativa ord som kan riktas mot oss män görs oftast på bekostnad av andras värdighet. Det finns undantag men i majoriteten av fallen är det någon helt annan som borde ta illa upp än vi “stackare” som hör det för stunden i våra hörlurar.

Tänk därför på hur ni tilltalar varandra. Man kan vara i stridens hetta och svära. Jag tycker det är okej, jag tycker det rentav kan vara sunt (dock inte inom e-sport) men omvärdera ordförrådet, snälla. Byt ut alla nedsättande ord mot gamla hederliga svordomar som fan, satan, jävlar, helvete, skit eller liknande. Dem visar lika mycket ilska som allt det andra men utan att vara på bekostnad av andra människors värde.

Allt handlar om respekt. På nätet, inom sport och i stora vida världen. Om vi inte ens kan be varandra att respektera våra medmänniskor utan att det blir tumult och kritiska smäden som efterföljd, hur illa ställt är det inte i så fall? Det borde vara världens enklaste sak. Radera några ord ur skallen, acceptera dina medmänniskor och ha kul samtidigt som du inte utesluter någon ur gemenskapen. Var inkluderande istället för exkluderande. Det borde inte vara så svårt, det borde rentav vara enklare. Det kräver ingen ansträngning. Gör ett försök. Kämpa inte emot. Det är snart över och världen blir bättre av det.